Bilder
 på temat
Baumgardts Pianofabrik

 Länkar

Till Göstas berättelse om pianofabriken

Mer släkthistoria

Till fotoalbumet

 

Diplom för bronsmedalj vid Stockholms-utställningen 1897.

 

 

Artikel i Corren om Linköpings-utställningen 2006

 

 

Johan Wilhelm Baumgardt
2/4 1811 - 9/12 1877
Christina Baumgardt, född Nestor
14/10 1838 - 10/10 1914
Johan Otto Baumgardt
26/12 1842 - 29/10 1912


J.O. Baumgardt och sönerna Nils och Jonas

 

Klavikord från 1700-talet, renoverat av Baumgardts 1947.


Johan Wilhelm Baumgardts mästarprov finns idag på instrumentmuseet KLAVERENS HUS i Söderhamn (t.v.). Tidigare stod det på Musikaliska Akademien i Stockholm (ovan).
Baumgardt-piano möjligen från 1859 och Johan Wilhelms mästarprov. Påträffat i Stenehag i Skåne 1987 av damen uppe till vänster.

 
Ur Östgöta Correspondenten onsdagen den 14 juni 1871

I det här huset, Nygatan 48, började Johan Otto Baumgardt och Johan Adolf Tenggren år 1871 sin pianotillverkning under firmanamnet J.O. Baumgardt & Co. Efter Tenggrens död 1891 drev Baumgardt rörelsen vidare under firma J.O. Baumgardt. Här tillverkades fram till år 1900 c:a 500 orglar, tafflar och pianon. Huset revs på 1950-talet.

I en artikel från 1954 berättas (bland mycket annat) om fabriksrörelsen på Nygatan 48-

Piano J.O. Baumgardt & Co. i valnöt från 1870-talet. Raksträngat, dansk överdämningsmekanik, fungerar alltjämt.

Piano J.O. Baumgardt & Co. i valnöt från 1880-talet. Korssträngat, tysk överdämningsmekanik. Bärhandtag och lampetter i mässing. Dekorativt bildhuggeriarbete.
Ovan: Ett av de allra äldsta instrumenten signerat JO Baumgardt & Co. Levererat någon gång i början av 1870-talet till lantbrukare Juliusson i Norra Tranberga, Motala. Fotograferat av Gösta Baumgardt 1993.
Ovan: Taffel, JO Baumgardt & Co från början av 1870-talet. Renoverad 1967 på fabriken vid industrigatan. Tillhör Gunnar Baumgardt.


Vid KONST- och INDUSTRIUTSTÄLLNINGEN i STOCKHOLM år 1897 ställde J.O. Baumgardt ut två pianon. Det är troligt att detta foto togs på ett av dem före leveransen till utställningen. Pianot i Skolmästaregården är av samma typ men utan överstycke.


Perioden 1890 - 1915 tillverkades många pianon med denna konstruktion och bastoner som en flygel.


Skolmästaregårdens piano på dagen 100 år enligt signering på tangentlistens undersida "24 april 1897 J.O.B.". Firades med fabrikshistoria av Gösta Baumgardt och skönt pianospel av Jan-Eskil Löfkvist. J.O. Baumgardt lyssnar från sin plats på pianot. Gunnar Petri tog kortet.

Vid lantbruksmöten och utställningar av olika slag visade Baumgardt sina pianon. Här vid en utställning i Linköping i läroverkets gymnastiksal 1898.


Så här såg bebyggelsen vid Nygatan ut alldeles ovanför Djurgårdsgatan. I huset med fågelburen var pianoverkstaden och utanför den en berså där familjen samlats med några vänner.


Åren 1852 - 1872 fanns Linköpings poststation i det här huset som ingick i J.O Baumgardts köp av fastigheten vid Apotekaregatan. Här bodde Johan Otto med familj och från 1917 familjen Jonas Baumgardt.


1901 kunde pianotillverkningen påbörjas i den nya fabriken. Här har J.O.Baumgardt samlat sin familj för ett foto. Nils och Jonas till höger. Familjens lusthus skymtar bakom grönskan.

Apotekaregatan från Nygatan med Baumgardtska husen, det större uppfört 1884,det hitre 1895,längst bort det s.k. posthuset. Foto från 1902.

Så här såg det ut på Apotekaregatan år 2006.

Apotekaregatan, fotograferad från Storgatan omkring 1907. Observera planket mellan det stora huset i förgrunden och Baumgardts "posthus" som 1912 förlängdes för att inrymma utställning och kontor för pianofabriken. Idag är det passage genom huset in till S:t Korsgatan.

Apotekaregatan, fotograferad från Storgatan omkring 2007.

1909. Här har arbetsstyrkan ökat till 10 man inräknat sönerna Nils och Jonas. Sittande längst fram är Nils och J.O. Baumgardt. Bakom Nils står Jonas. Till höger står Herman Eriksson. Lägg märke till gaslamporna!

Fram- och baksida av ett nothäfte från 1908.

Tidningsklipp.
 

En pianoannons från 1927.

Resonansmakeriet 1:a våningen 1925.

Resonansmakeriet 1:a våningen 1925.

Flygel i utställningen

Uppbyggnadsavdelningen 2:a våningen

Troligtvis 1925. Stående från vänster: Frentzel, Ahlquist, Sjöström, Svensson, Schaller. Sittande från vänster: Johansson, Olsson, Kindstrand, Pettersson, Andersson och Larsson.

2:a våningen, uppbyggnadsavdelningen, d.v.s. montering av alla möbeldelarna på grundstommen. Fotot något arrangerat för att få med så mycket folk som möjligt. 1930.

Fabriksbyggnaden 1935. Lägg märke till Domkyrkotornet.

Nils Baumgardt vid en flygel. Var duktig pianist. Hovleverantördiplomet till höger. Alla instrumenten svartpolerade. 1934

Joans Baumgardt med personalen 1934.

Folke Pettersson gör 1:a passning av järnram i den gamla fabriken.
 

Resonansmakare Folke Pettersson skär steg (stall).

Ett 50-tal pianon av pianettyp exporterades till Argentina i slutet av 1940-talet.

1947. Verkmästaren och lärlingen.

Erik Svensson var en erfaren resonansmakare. Järnramen till en flygel snart på plats.

Strängtrycket kontrolleras en sista gång. Jonas Baumgardt konstaterar att det ser bra ut.

Uppbyggare Ahlquist och Kamberg och besträngare Olsson tar en paus i arbetet. Längst fram ett äldre piano under reparation.

1950 inbjöds personalen till en fest på Stora Hotellet varvid sex trotjänare erhöll Kungliga Patriotiska Sällskapets medalj i guld för långvarig och trogen tjänst. Kerstin och Jonas Baumgardt omgivna av medaljörerna och deras fruar.

Sittande från vänster: verkmästare Rickard Aminoff, uppbyggare/polerare Axel Frentzel, resonansmakare Eric Svensson.
Stående från vänster; pianostämmare Herman Eriksson, uppbyggare/polerare Anton Ahlquist, uppsträngare/förstämmare Arvid Olsson.

Varje höst köptes det in virke direkt från sågverk, främst furu, gran, al och rödbok. Börje Johansson och Inge Nilsson strölägger ett parti al.


Hela personalen samlad framför torkhusen. Året är 1954.


Unga, glada och duktiga pianojobbare  - 1957


Torkanläggningen

Folke Pettersson sätter ihop fanér.

 
Uppsträngning
Sture Johansson
1954


Uppriktning av dämmarproppar
Gustav Göransson
1954


Jubileumsfoto, infört i Östgöta Correspondenten hösten 1957. Jonas,Gösta och Gunnar vid ett piano modell 116 i teak.


Det är mycket som skall fungera i en spelmekanik, snabbt, lätt och tyst. 88 sådana här sektioner är monterade bredvid varandra på en balk inuti pianot. Det krävs precision och noggrannhet vid montering och fininställning av mekaniken i pianot.

Ett hästskjutslass virke åt gången kunde tas in i maskinverkstaden. Häståkare Samuelsson var en gemytlig person, liksom hästen. Bilden från 1963.

Nisse Sandell putsar alla fanerade delar till pianot i en bandputsmaskin.

Den sprutlackerade ytan slipas första gången med en stålsickel.

Tore Wallin polerar ett pianolock. 1960.

Göte Granat vid bandslipmaskinen. 1962.

Modell 108 - Konstruktion från 1963.

Inga ojämnheter i gjutgodset tillåts. Alexander Soidla med smärgelmaskinen.

Uppbyggnadsavdelningen. Michel Kamberg passar låslist till modell 103. I bakgrunden besträngningen.


Här hyllas Axel Frenzel på 80-årsdagen av arbetskamraterna. Fotot taget utanför Axels villa vid Stigbergsgatan.


Rolf Sällström borrar hål för stämnaglarna i gjutjärnsramen.

 Järnramen sprutlackeras i flera omgångar. Här Elis Andersson med sprutpistolen.

Det årliga julkaffet dukades upp av Kerstin Baumgardt uppe i fabriken. Åldermännen Axel Frentzel och Jonas Baumgardt pratar minnen. Axel var med på gamle fabrikörens tid.
 
Frukostrast - en vacker dag i maj 1963.

Kung Gustav VI Adolf besöker vår monter i Ostermans marmorhallar i Stockholm vid utställningen "Östergyllen 1963". Gunnar Baumgardt tar emot.

Verkstadshallen på 2:a våningen blev pianoutställning åren 1970 - 1984.


Luciafest i lunchrummet i nya fabriken...

 
...kanske 1966.

 

Kerstin Herrström var kontorist vid fabriken.

 

Resonansmakeriet. Erik Andersson. Inge Nilsson vid en spinnmaskin

 

>>> Till Göstas artikel om pianofabriken >>>

>>> Mer släkthistoria >>>